SysterTitti

Satt nu precis och kände att jag blev lite sentimental. Det är ju sånt som ibland kan hända sent på kvällarna när man sitter i sin ensamhet och funderar över livet. Känner mig lite ensam för tillfället, även då jag vet att jag absolut inte är det. Jag har ju min familj och alla min härliga vänner. Dessutom har jag en församling som jag älskar. Jag har ju betydligt mer än vad vissa andra har och jag borde verkligen vara tacksam över det. Det är så lätt att ta allt för givet. Det är så lätt att få för sig att man förtjänar allt det goda som livet kan innehålla. Det gör vi också på ett sätt, då Gud endast vill gott för oss, men det skadar inte att tänka på de som inte har det lika bra som vi.



Detta är en fråga jag bör ställa mig när jag känner mig nere och ensam. Det är många som älskar oss och bäst av allt är att Gud älskar oss!