Dåligt blod...

Så var man då äntligen?!? tillbaka på jobbet efter rätt så många lediga dagar. Det är alltid kul att komma tillbaka och faktiskt inse att man saknat sina jobbarkompisar. Det ger mig en känsla av att jag tycker om mitt jobb trots att det kan vara jobbigt ibland.
När allt lugnat sig på jobbet och jag lämnat över till kvällspersonalen tänkte jag att jag skulle ägna några minuter åt en livsuppehållande uppgift. Nämnligen ge lite av mitt blod till någon som behöver det bättre. Men det sket sig storartat kan man säga. Jag har inte mer än 123-124 i blodvärde och gränsen är 125. Jag tycker att detta är jättekonstigt! Undras just om det kan vara nåt fel på mig. Den underbara människan som jobbade på blodcentralen idag tyckte att vi borde ta reda på vad som fattas mig, så hon tog en massa extra prover. Så snällt! Nu är det bara att invänta svaren och käka lite järntabletter. Det sistnämnda är nog värst... järn är inte så skonsamt mot magen! :(

Efter jobbet hade jag en terapirunda på stan med Malvina. Alltid lika mysigt! Tack så mycket.

Nu sitter jag hos mina föräldrar efter en cykelrunda på 1.7 mil i ständig motvind (kändes det som). Snart är det dags för House, veckans höjdpunkt , och eftersom min digitalbox bestämt sig för att inte tycka om mig får jag avnjuta veckans avsnitt tillsammans med min familj. Myspys!

Frid!

Ett krossat hjärta förblir ej krossat

Mitt hjärta har blivit krossat många gånger och jag vet hur fruktansvärt ont det gör. Det var tyvärr inte längesedan jag var tvungen att uppleva det senast och detta har gjort att jag inte riktigt varit i balans den senaste tiden. Men igår på gudstjänsten, när jag var framme och tog emot nattvarden, fick jag en sådan glädje i mig. Glädjen kom då jag insåg att jag har redan gett bort mitt hjärta. Jag har gett det till Gud och jag kan vara helt övertygad om att han aldrig kommer krossa det. Han har det i säkert förvar och när någon människa är och river sår i det så lägger Jesus sina sårmärkat händer på det och gör det som nytt. Ärren och minnena kommer alltid finnas kvar, men de kan inte längre såra och göra mig illa. Det är helt underbart att veta detta!
En annan sak som är ännu bättre är att Gud vill hjälpa mig igenom allt, jag är Hans barn och han vill hålla om mig när jag är ledsen. Jag kom precis hem från kyrkan. Satt där en stund i kyrksalen och sjöng lovsång. Det var bara jag och pianot och jag kunde höra min röst eka i det stora rummet. Det ger så mycket ro i själen, framför allt när jag sjöng Vila i nåden (av Martin Böe). Det är en sång jag skulle vilja dela med dig just nu:

Vila i nåden

bli helad i den

låt Honom krama om dig

tycka om dig som du är

varje morgon väcker Han dig

med en stilla röst:

mitt barn, jag vill umgås med dig


Det är sant! Han vill umgås med dig, men du måste låta Honom göra det!

Frid

Carola Camp!

Jag har kommit in på Carola Camp. Jag är en av 26 som får chansen att lära mig en massa bra av en av de artister som har lyckats bäst i Sverige (enligt mig i alla fall). Det är helt galet! Så många tankar flyger genom mitt huvud! Men... oavsett så ska jag göra allt för att komma iväg på denna helg som är en riktig utmaning! Men, oj, vad glad jag är. Vill bara skratta, dansa och framför allt sjunga!

Hihi!

Frid!

En ny dag... nya möjligheter...

Jippie! Våren är här, den är här, här, här, här... överallt runt oss. I vitsipporna i skogen, i barnen på lekplatsen, i humlorna som brummar runt, i motorcyklarna som brummar ännu mer, i människorna på uteserveringarna som smuttar på sin Latte. Ja, i allt! Och tänk... detta är inte skapat av människor, vi kan inte ta på oss äran för nåt! ALLT är Guds verk, bara för att Han vill att vi ska få det så mysigt och trevligt som möjligt. Jag säger bara: TACK o AMEN!

Idag ska jag på utlykt med tjejerna, ska bli så mysigt! Jag har förberett det mesta och har till och med bakat små minipajer som vi ska mumsa på. Ska bli myspysigt för hela slanten. Ska verkligen försöka att komma ihåg solskydet... fick väldans mycket färg igår när jag satt ute.

Fler uppdateringar kommer efter dagens äventyr. Njut av solen och FRID!

Patetiskt...

Min statistik är patetisk! Jag har i snitt 6-7 besökare per dag. Ska det va så här?!?!?! Inte för att jag inte är tacksam för de stackare som har tålamod med att kolla in denna trisst, för det mesta ouppdaterade, struntsnackande sida. Det är jag verkligen... men tänk va coolt det hade varit att ha typ 1000 besökare per dag... hur gör man????? Några tips.

Sängen kallar och jag har haft en pysselkväll. Satt o pysslade typ en o en halv timme och åstadkom bara ett kort, dock väldigt snyggt! Får skylla min bror för att jag inte hann mer, han var tvungen att snacka gardiner över msn... spännande!

Så jag säger bara, på återseende (förhoppningsvis inom den närmsta framtiden) o FRID!!

...

Förlåt! Jag har verkligen inte varit särskilt aktiv här! Så nu får jag ta och skärpa mig och lägga upp ett litet inlägg.

Idag har vi haft utbildningsdag på jobbet. Det handlade om stresshantering och kommunikation. Så bra! Vi måste verkligen tänka på hur vi kommunicerar med varandra och göra vårt bästa för att inte såra de människor vi jobbar med. Jag vet att detta låter som en självklarhet, men det är faktiskt jättesvårt. Så, tänk på vad du säger och tänk på hur du säger något. Om vi alla hade tänkt på detta så hade världen säkert varit en mycket bättre plats! Så min bön till min Skapare och Herre är att Han ska hjälpa mig att se mer än mig själv och att Han ska lära mig hur jag ska kommunicera med mina medmänniskor. Amen!

I kväll har jag varit ute och gått en lång runda i skogen. Passade på att ta lite foton på diverse blommor också. Det är så otroligt vacker i skog och mark nu och eftersom solen vågade sig fram en stund blev min promenad en riktig succe! Får ta och lägga upp lite bilder åt er här nedan:

   




Nu håller jag på att fixa och trixa med diverse hushållssysslor samtidigt som jag lyssnar på en mix av härlig musik, bl.a. Matt Maher som har blivit något av en favorit efter min USA resa. Håll till godo och njut...



Frid!

Det var den dagen...

Nu börjar min ledig dag lida till sitt slut... hade önskat att jag kunde vara ledig en massa dagar just nu! Är så mycket jag vill göra och så många jag vill hinna träffa.

Av de saker jag skrev igår som jag tänkte hinna med denna min lediga dag, var det nog bara en sak som blev av. Jag var ute och gick en runda med hundarna i Linnkulla och det var sååååå skönt. Innan dess cyklade jag en lång runda, det blåste!!!!!

Nu ska jag kolla på House, veckans höjdpunkt!

Frid

Då var det klart...

Äntligen slut på en jobbehelg. Det känns som om jag inte ens hinner med att andas längre. Tiden går så fort och jag har så mycket att göra. Vill bara sjunka ner i mig själv och inte ta mig upp till verkligheten igen på flera veckor.
Det har varit lugnt på jobbet i helgen, men sömnen har blivit en riktig bristvana. Det är ju det som gör att jag är så trött.

Imorgon ska jag njuta av en riktigt skön, ledig dag. Jag hoppas att jag hinner gå en runda i skogen, sjunka ner i en psykologstol tillsammans med Karin, möblera om på mina föräldrars ovanvåning samt träffa mina vänner under en skön bönestund i kyrkan. Jag säger bara... lycka till Therese!

Förresten, nu är den inne... min ansökan till Carola Camp :P

Frid!

Punchisar...

Idag har jag lärt mig att 20 st punchpraliner, inkl lösgodispåse, väger 100 gram. Kan vara bra att veta...



För övrig skiner solen och mina fräknar för året har sett dagens ljus, men lika glad är jag för det... men gladast är nog räven, för att citera en kär gammal visa.

Nu ska jag kolla på film; Djävulen bär Prada. Sen ska jag sova!

Frid!

RSS 2.0