Jag har flyttat....

hit....

systerTitti.blogspot.com

Så gasad!!!

Jag blir så gasad av att läsa bibeln ibland! Med gasad menar jag då upprymd och förväntansfull. När jag läser om alla häftiga saker som har hänt med de som tror på Gud så tänker jag: Undrar vad Gud har planerat för mig?
Jag är helt övertygad om att Gud har en hel del planerat för mig, sånt jag inte ens vågar drömma om. Problemet, enligt mig själv, är just jag. Jag är den stora bromsklossen som gör att allt inte blir som Gud vill.
Åh!!! Jag vill bli mer lik Gud!
Jag vill, jag vill, jag vill!!!

Jag pratade på en ungdomssamling i Pingstkyrkan ikväll. Då läste jag bland annat om Silas och Paulus som fängslas och vad de gör när de sitter fastbojade... detta var vad de gjorde:

"Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna lyssnade på dem.
Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv, så att fängelset skakades i sina grundvalar.
I samma ögonblick öppnades alla dörrar, och allas bojor lossnade och föll av"
Appg. 16:25-26

Sååå häftigt! Tänk att Gud kan lösa oss från alla bojor! Me like!

Frid!





Juletid... julefrid!

Jag har börjat få julkänslor och det är ordentligt! Jag längtar så efter att få baka julkakor och göra godis och pynta och gå ut i skogen och hugga en julgran! Jag längtar så jag håller på att spricka och det känns som om detta kommer bli den bästa julen någonsin!
Jag har till och med startat mina julinköp:


Dessa små änglar hittade jag på Village för 19 kr styck. Helt underbara!
De kommer matcha mina julgardiner perfekt!



Mitt första julmagasin inköptes innan en lång tågresa hem från Uppsala i helgen.
Pepparkaksformarna hittade jag på Åhlens. När jag visade dem för min mamma sa hon bara att jag redan hade sådana... det stämmer inte! Jag har typ 30 olika former innan, men inte så här små och söta :D

Jul, jul, strålande jul... sänk dina vita vingar :D

Livsnjutare!

Idag på jobbet kallade en av mina kollegor mig för livsnjutare och det kändes så otroligt bra. Det är så jag vill att människor ska se på mig. Mitt liv är långt ifrån perfekt och jag har också anledning att gråta ibland. Men mitt i livet så har jag funnit en glädje som övervinner allt annat... jag har funnit frid.
Livet är mycket mer än karriär, pojkvän och prylar. Jag blir inte ledsen om något av det faller ner i knät på mig, men jag vet att jag kommer leva ett lyckligt liv oavsett vad som sker. Tack Gud för det!

Ikväll startar vi vår hemgrupp och jag ser verkligen fram emot en höst fylld av tedrickande, samtal och bön tillsammans med gamla och nya vänner. Är du intresserad av att komma med i en hemgrupp så skriv en kommentar vet jag, så fixar vi det.

Frid!

Är det dags nu?

Jag har inte skrivit här på otroligt länge. En hel sommar har förflutit och det har varit en av de bästa jag kan komma ihåg. Det har varit en sommar full av nya och gamla människor, men framför allt en sommar med Gud. Ju mer jag tänker på det desto mer kan jag se allt det underbara Han gör i mitt liv hela tiden. Jag känner ofta att jag lever ett aldelens för vardagligt liv, men Gud finns där. Utan Honom hade vi inte haft en så fantastiskt vacker natur och utan Honom hade vi inte kunnat träffas och umgås på det sätt som jag kan göra med mina vänner.

Kom ihåg att livet är för kort för tvivel. Jag hörde en gång om en man som resonerade så här när han fick frågan varför han trodde på Gud: Att tro på Gud är valfritt men det innebär konsekvenser beroende på om man tror eller ej. Om jag tror på Gud och det visar sig att Han faktiskt finns så kommer jag få tillbringa evigheten i glädje med Honom. Men om jag inte tror och det sedan visar sig att Han visst finns så kommer jag tillbringa en evighet i helvetet... allt handlar om att investera för framtiden...

Jag har valt att tro och det ger en otrolig trygghet.

Frid!

Jag kan inte sova!

Jag känner så väl igen detta fenomen. Imorgon är det min födelsedag och jag har alltid svårt att sova natten innan den stora dagen. Det har varit på det viset så länge jag kan minnas. Jag minns när jag var liten och visste att om jag bara somnade nångång skulle mamma och pappa komma o väcka mig med någon fin gratulationssång och vissa år blev det till och med frukost på sängen. I år vet jag att det inte kommer att bli så, men nervositeten är den samma ändå. Jag älskar att fylla år och har alltid gjort det. Jag älskar födelsedagar rent allmänt, även om det inte är min dag varje dag. Jag tycker om att göra något särskilt för att uppmärksamma när människor fyller år. Det är en lycklig dag på nåt sätt. Visst, jag kommer bli ett år äldre imorgon men det gör ingenting. Det är mysigt att åldras och livet blir bara bättre och bättre!

Frid!

Snart...

... blir jag gammal!

Dessutom ska Tekla Knös spela på Frizon!
Jag är så lycklig!!!



Vilken helg!

Oj, vilken helg jag haft, helt full med galna upptåg! I torsdagsmorse kl 08 var jag på Gökotta i Stackedala. Jag älskar gökottor! Jag vet, det är tidigt på morgonen och det är ofta kallt och blåsigt här i Skåne. Men, trots detta så tycker jag att det är jättemysigt att cykla upp till skogen för att lyssna på fåglar och höra det talas om hur vacker Guds skapelse är. Det är den verkligen, det är så vackert så det ibland gör ont att se det hela!

Efter ottan drog jag och två tjejkompisar ner till Malmö för att ha möhippa för Hanna som ska gifta sig om två veckor. Vi hade en mysig dag i Malmös parker och sedan var det bowling och god mat. En hellyckad dag och det verkade som om Hanna var nöjd med dagen. Tack alla underbara tjejer som gjorde dagen till vad den blev!

              

I fredags var jag och ett härligt gäng uppe i Jönköping på konsert med Michael W Smith. Jag säger bara WOW! Vilken konsert! Helt fantastiskt bra! Han är helt grym på att ge konserter. När han sjunger live så låter det precis som på skiva, riktigt nice!



Som avslutning på denna helg så har jag spenderat dagen i Örkelljunga tillsammans med härligt folk från min församling och från en frikyrka i Örkelljunga. Vi har haft igång en galet stor bilbana som folk fått vara med och köra med. Väldigt lyckat och väldigt trevligt.

Nu är jag helt slut och ska snart sova. Imorgon är det söndag vilket innebär kyrka och jobb. Nice!
Frid!

Något annat, tack!

När jag sprang runt i min lägenhet och dammsugade precis så funderade jag på livet i allmänhet. Det jag kom fram till var att det känns som om det finns många omkring mig som nöjer sig med ett svensson-liv. Ni vet, ett sånt där ordnat och regerlbundet och ibland kanske lite tråkigt liv. Det slog mig då att jag inte vill leva så. Jag har absolut inget emot svensson-liv och jag skulla gärna ha villa, volvo och vovve. Men jag tror att det finns så mycket mer i livet och ju äldre jag blir ju mer inser jag att det inte är vanor, seder eller materiella ting som ska styra vart jag går. Jag vill att Gud ska leda mig genom livet och jag vet att Han har en massa galna saker planerade för mig. Men jag tror att det är så lätt att jag missar allt det när jag jagar efter ett svensson-liv och lyckan i ett radhus med man och två barn. Jag vill ha något annat och min önskan är att det jordiska aldrig ska kunna binda fast mig!

Frid!

Pust... 2!

Ok, vill börja med att gnälla lite! Det är inte en enda av ni kära läsare som har komenterat den stora händelsen att jag faktiskt varit ute och joggat! Förstår ni inte hur stort det är?!?
Bara för att ge er en chans till så ska jag berätta att jag faktiskt varit ute och joggat idag också. Denna gången gick det mycket bättre och jag upplevede att jag orkade mer. Vet inte om det stämmer, men det är struntsamma! Tack Annika för tipset med mp3-spelare i öronen. Relient K, Disciple, Blindside och Casting Crown gjorde min runda till musikalisk turné!

Så... kommenter nu lite, så sticker jag till kyrkan på Våffelcafé istället. Eller, nej, förresten... kom till Betania istället så kan ni kommentera sen.

Frid!

Pust...

Kom precis hem från skogen efter , hör o häpna, en joggingtur. Jag kan inte minnas sist jag joggade, men idag hände det faktiskt. Konditionen finns ej men ändå gick det ganska bra. Kanske att jag t.o.m. kan bättre på kondisen lite till beach 09 när volleybollsäsongen drar igång... :P

Frid!

3.6 mil på en tisdag... inte illa

Jag har precis kommit hem från en 3.6 mil lång cykelrunda i den skånska naturen. Jag kan inte förstå att allt är så vacker. Man blir så salig så de högsta, tyngsta backarna känns som planmark... eller inte. Nej, skämt o sido, det är otroligt jobbigt att cykla uppåt ibland, särskilt när det är motvind. Men då tänker jag "efter backen kommer en nerförbacke och dessutom kan man njuta bättre av utsikten om man befinner sig högre upp" Livet fungerar likadant. Vi möter ofta tunga uppförsbackar och då känns det som om vi aldrig ska komma upp. Men när vi väl har tagit upp och ser ner på det som vi gått igenom och det som kommer så känns det mycket bättre. Det är värt att kämpa sig igenom uppförsbackarna!

Nu ska jag ha fixa och dona lite, sen ska jag till mina föräldrar och gå med hundarna i skogen. Ikväll blir det smyckesgöreskväll tillsammans med mamma och mina och hennes väninnor. Mysysigt värre!

Frid!

Ledig städdag!

Idag har jag varit helt ledig och jag har verkligen utnyttjat detta. Som tur är så har vår Herre låtit vädret vara halvdåligt även denna dag så att jag kunnat vara inne med gott samvete. Jag har nämnligen ägnat dagen åt att städa, städa och städa lite till. Men oj, så fin min lägenhet när man kan se den utan en massa skräp. Är så nöjd! Nu sitter jag här och bara tar det lugnt. På min soffa ligger Ingrid och sover och snart ska vi gå till kyrkan och planera för Tollarpsfestivalen 6:e juni. Dagen då hela Tollarp vaknar och då vi ska sprida Guds kärlek till vår lilla by! Blir kanske inte lika mycket folk som på Jesusmanifestationen, här nedan, men det kommer bli grymt ändå!



Frid!

Varför stiga upp ur sängen?

Ibland när jag vaknar så funderar jag på varför jag egentligen ska stiga upp och jag kan verkligen förstå de som upplever de dagar då de faktiskt inte kan ta sig ur sängen. Men när dessa tankar kommer över mig så brukar jag tänka på att detta är en ny dag som jag har fått. Det är en gåva och det vore otacksamt om jag inte tog emot den. Jag kan aldrig veta hur många dagar jag kommer att få under mitt liv.
Jag vet inte vad denna dagen kommer innehålla. Det kan visa sig att detta blir den världsta dagen i mitt liv, men, det kan också var så att detta blir dagen då en massa saker som jag längtar efter äntligen händer! Alla dagar är inte svarta och de är inte grå heller, det finns verkligen de som är vitare än snö och det är härligt. Kom ihåg att detta är en dag som Gud har gjort som en gåva till dig och Han vill att du ska leva den och vara glad!
När du läser detta så tänker du kanske: "jag tror inte på den där guden hon tjatar om och alla mina dagar är lite svarta som natten" Men kom då ihåg detta: Natten är inte helt svart, det finns alltid en måne och stjärnor som lyser upp natthimlen och Gud älskar dig. Jag kan förstå de som tvivlar på Hans existens med tanke på hur världen ser ut. Men... om Gud verkligen finns, vågar du låta bli att tro på honom då?

Frid!

Dåligt blod...

Så var man då äntligen?!? tillbaka på jobbet efter rätt så många lediga dagar. Det är alltid kul att komma tillbaka och faktiskt inse att man saknat sina jobbarkompisar. Det ger mig en känsla av att jag tycker om mitt jobb trots att det kan vara jobbigt ibland.
När allt lugnat sig på jobbet och jag lämnat över till kvällspersonalen tänkte jag att jag skulle ägna några minuter åt en livsuppehållande uppgift. Nämnligen ge lite av mitt blod till någon som behöver det bättre. Men det sket sig storartat kan man säga. Jag har inte mer än 123-124 i blodvärde och gränsen är 125. Jag tycker att detta är jättekonstigt! Undras just om det kan vara nåt fel på mig. Den underbara människan som jobbade på blodcentralen idag tyckte att vi borde ta reda på vad som fattas mig, så hon tog en massa extra prover. Så snällt! Nu är det bara att invänta svaren och käka lite järntabletter. Det sistnämnda är nog värst... järn är inte så skonsamt mot magen! :(

Efter jobbet hade jag en terapirunda på stan med Malvina. Alltid lika mysigt! Tack så mycket.

Nu sitter jag hos mina föräldrar efter en cykelrunda på 1.7 mil i ständig motvind (kändes det som). Snart är det dags för House, veckans höjdpunkt , och eftersom min digitalbox bestämt sig för att inte tycka om mig får jag avnjuta veckans avsnitt tillsammans med min familj. Myspys!

Frid!

RSS 2.0